Organisation


En förutsättning för en framgångsrik organisation är att ni får ut det bästa av varje enskild individ i företaget. Med grunden i neurovetenskap förbättrar ni er prestationsförmåga.

Förståelsen av hjärnan är ett av de bästa sätten att förbättra prestationer på individnivå och i grupper som arbetar tillsammans.

  • Grupp-/medarbetarutveckling
  • Individuell coaching för chefer och medarbetare
  • Psychological skills training for managers (PST4M)
  • Psychological skills training for groups (PST4G)
  • Värdegrundsarbete

Feedback från kund: "Jag är glad att få din vägledning till ett mer lösningsorienterad förhållningssätt.
Vi har också skrattat över invanda tankemönster..."


Från bloggen inom Organisation

Vad är rättvist?

Jag har reflekterat över att människor i arbetsgrupper, där många upplever hög arbetsbelastning, ofta talar om rättvisa eller rättare sagt orättvisa. När jag frågar närmare vad hen menar handlar det oftast om att chefen har favoriter, någon gör inte sitt jobb eller att någon bara gör det som är kul och skjuter över tråkiga och besvärliga uppgifter på andra kollegor.

Jag frågar;

" Vad menar du med rättvisa? Vad betyder rättvisa för dig? När är det rättvist på jobbet?"


Alla jag frågat har svarat att rättvisa inte är att behandla alla exakt lika. Rättvisa är när det tas hänsyn till vars och ens förutsättningar. Det är nu det blir svårt. Hur vet alla i arbetsgruppen vad var och en är bra på, vilka behov var och en har och vad som är motiverande för respektive person? Var och en utgår givetvis från sig själv och glömmer då bort att lyssna in sina kollegor och så börjar det om.

Många är alltför rädda att prata om upplevd orättvisa i en grupp. Ingen vill skvallra eller hänga ut någon. Jag tror det är nödvändigt att prata om det för att komma vidare. Upplevd orättvisa sänker arbetsprestationen och studier visar att hälsan försämras då det skapar oro som hämmar den så viktiga återhämtningen.

Forskarna (De Waal och Brosnan) menar att vår strävan efter rättvisa i grund och botten handlar om att vi i en grupp vill skapa bra förutsättningar för samarbete. I det långa loppet ger orättvisa nackdelar som varken gagnar dig själv eller gruppen.

Så vi borde vända på det!

 

S_120_80_dsc-0030

"Va bra att jag upplever att det är orättvisa i vår grupp. Det är ju för att jag vill att vi blir bättre tillsammans."


Här ett experiment med apor som blivit en viral succé

#jobbamedhjärnan #brainmanagement


Gapskratt, tårar och blodvite...

Resultatet av gårdagen tillsammans med teamet Verksamhetsnära stöd på Tranportstyrelsen.

 

S_120_67_20161110-160546

Jädrar vilket kul interimsuppdrag jag har.

 

S_120_67_20161110-101431

Jag är priviligerad att få jobba med dessa härliga människor.


Chefer är också människor

Dåligt ledarskap hör jag idag väldigt ofta som en förklaring till stressade medarbetare, taskig arbetsmiljö och usla resultat. Det är bara det att chefer också är helt vanliga människor som vill gå till arbetet och göra ett strålande jobb.

Enligt mig är rollen som mellanchef den absolut tuffaste chefsrollen. Tryck och krav från alla håll, ofta många underställda, en mailkorg som svämmar över, system som ska tillfredsställas plus att det ska rapporteras i alla leder i organisationen.

Mellanchefen ska inte alltför sällan vara en kombination av; ekonom, personalvetare, fastighetskunnig, arbetsmiljöexpert, förhandlare, coach mm mm och gärna också tankeläsare. "Det borde ju chefen fatta/se/begripa". Jag har faktiskt inte träffat någon som läser tankar – har du? Vad gäller förmågan att läsa tankar är chefer helt vanliga människor i det avseendet också. Så nästa gång - säg det!

Det häftiga är att det finns en hel del fantastiska chefer som lyckas hantera den här rollen, de är uppskattade ledare och de visslar när de går till jobbet.

Hur är det ens möjligt? Ingen vetenskaplig teori bakom det här alls utan helt enkelt vad jag har sett genom mina år i arbetslivet. Bara att tänka på vilka chefer jag själv haft, som kommit att vara goda förebilder, ger de två, för mig, tydligaste faktorerna för att de lyckas i sitt ledarskap.
1. Alla behöver bli sedda/bekräftade och chefen "belönar" genom att uppmärksamma beteende och handlingar som leder i rätt riktning.
2. Alla har ett behov av att känna kontroll dvs att de kan påverka sin egen arbetssituation. Medarbetaren ser sin del i helheten och sätter sina egna mål utifrån sin egen roll och "Vad kan jag bidra med?"

 

S_120_31_20150519-142855-2

Vad är det de chefer som är framgångsrika gör? De "förhåller" sig till, de många gånger skittuffa, förutsättningarna. De tar kontroll över sin egen situation och blir de inte sedda av sin egen chef så ser de till att de blir det av sina egna medarbetare och får sin "belöning" därifrån. Dvs de blir sedda och tar kontroll och då blir det bra för de är helt vanliga människor!

Sluta skäll på cheferna! Var rädd om de chefer i din organisation som lyckas ge medarbetarna det det behöver mest. Och chefer som inte fixar det – vad behöver de för att lyckas? De behöver bli sedda och uppleva att de har kontroll. Skitenkelt!

Och är du i din tur chef för en chef tänk då att Chefer är också helt vanliga människor!


Chefens viktigaste verktyg

Jag är nästan sjukligt intresserad av vad som gör att människor beter sig på olika sätt. För mig finns det alltid en anledning till ett visst beteende/agerande och jag vill verkligen veta varför. Det finns, som ny chef, ett väldigt enkelt men effektivt sätt att snabbt få kläm på sin nya arbetsplats och sina nya medarbetare.

Alla är nyfikna på den nya chefen. Utnyttja det! Alla vill berätta sin historia, alla vill bli sedda. Så...innan du blir uppbunden med möten och riskerar att fastna bakom skärmen. Investera tid i att lyssna på dina nya medarbetare. Det är inte vad de gör i sitt arbete som är det viktigaste. Det kan du ta senare. Utan det är allt det där andra som betyder så mycket på en arbetsplats. Kulturen, samarbetet, trivsel, hur de mår, vilka de är, vad är viktigt, vad ger energi, vad behöver de, vad kan de ge, bilden av sig själva, hur ser deras liv ut när de inte är på jobbet osv. Det är otroligt spännande!

Lyssna, lyssna, lyssna. Ditt viktigaste verktyg – dina öron. Du ser under samtalet också vad som får dem att le och vad som gör dem obehagliga till mods. Var krävande i samtalen. Vad säjer de egentligen? Ställ följdfrågor tills du verkligen förstår. Och du måste vara intresserad på riktigt. Har du inte tid och inte orkar lyssna och vara närvarande mentalt kan du faktiskt lika gärna skita i samtalen.

S_120_55_listen-33014

Låt varje samtal ta den tid det tar. Minst 1,5-2 tim per medarbetare.

"Åhh...det har jag inte tid med..."
...är din första tanke. Jo, det är faktiskt bara att du bestämmer dig för att ta dig tid - jag lovar du får tillbaka det mångfalt.

Som ny chef på en arbetsplats har du en kort tid på dig när "luckan är öppen". Du lär i samtalen känna var och en på ett fantastiskt sätt. Och det är då du kan använda dig av den där luckan som öppnar sig. Du kommer ganska snart uppfatta vad som behöver utvecklas i gruppen för att göra arbetet ännu bättre. Vad är det som ligger och skaver, vad är det som fungerar bra som vi behöver mer av? Fokusera på det positiva.

Ta tag i samtalen direkt – luckan slår snabbt igen.


Det fick mig att fundera....

I söndags kväll blev jag involverad i jakten på en god väns ettåriga hund, Danny, som rymt från ett hundpensionat, drygt 20 mil hemifrån. Ägaren var utomlands på semester. Det såg dystert ut på tisdagskvällen. Danny hade varit på vift i två dygn och sprang i panik så fort någon kom nära. Han sprang tom från familjens andra hund och röster han borde känna igen. På onsdagsmorgonen lyckades jag och min egen hund fånga in rymlingen tack vara engagerade människor.

Men det jag började fundera på handlar inte om en liten hund och en söt historia med "happy end". Jag vill istället dra en parallell till hur företag borde tänka kring hur de får fram drivkraften och viljan att nå målen och om enskilda människors motivation och vilja.

Jag tror att nästan hela Hallstahammar var engagerade i att få tag på Danny, vem man än stötte på verkade det som de hade hört talas om rymlingen och intygade att de höll ögonen öppna.
Vad var det som fick denna lilla hund att skapa ett så stort engagemang hos så otroligt många människor?


Avgörande faktorer

  • Ett gemensamt svintydligt, konkret mål – HUNDEN SKA FÅNGAS IN!
  • En person på plats tog kommandot och organiserade upp hur arbetet skulle gå till. Prestigelöst tog hon hjälp och tips från oerhört många kompetenta människor hur planen skulle se ut.
  • De som engagerade sig hade möjlighet att göra skillnad – deras insats, oavsett hur stor eller liten den var, var betydelsefull.
  • Möjligheten att göra något betydelsefullt för andra människor skapar "må bra känslor" - "pay it forward"
  • Människor gör gärna något extra; En man slet troligen ut lagren på sin permobil då han "tog en extra tur" för att ta en titta efter Danny, en kvinna i pyjamas, med ett spädbarn i bilen, var "bara tvungen" att ta en tur sent på kvällen. "Jag har skinka med mig" sa hon. Alla som tog en extra promenad för se om de såg honom. Det finns säkert hur många exempel som helst som jag inte hört talas om.
  • Alla kunde göra något oavsett vem eller vilka de var.
  • Alla gavs möjlighet att delta och vi tog för givet att de både ville och kunde.
  • Att på ett trevligt sätt bemöta frustration hos människor som tyckte de som höll ihop det gjorde fel.
  • Att ingjuta mod i de som började tappa tron. (Hundar på rymmen blir snabbt förvildade, han var livrädd, stack så fort han såg någon och korsade flera starkt trafikerade trafikleder).
  • Kommunikationen var avgörande för att hålla alla uppdaterade hur det gick. Senaste nytt på vägen mot målet. Genom messenger, Facebook, sms och telefonsamtal kunde alla följa vad som hände. Även att det inte hänt något (ingen hade sett hunden på några timmar) var viktigt.
  • Att göra människor synliga, i detta fall att återkoppla till de som kom med input att vi sett deras meddelande – vilket var svårt att hinna med pga det stora engagemanget.
  • Och slutligen att nå det gemensamma målet och fira den gemensamma segern
  • Se till att alla som på något sätt varit delaktiga få veta att "VI LYCKADES".

Det är precis som på jobbet, fotbollsklubben, skytteföreningen, festkommittén....

Alla behövs, alla vill, alla har potential och det är fantastiskt att få uppleva glädjen i att lyckas tillsammans.

Än en gång stort tack till alla fanstastiska människor som hjälpte oss. Danny träffar sin matte inatt när hon kommer hem från en kanske inte fullt så vilsam semester som hon tänkt sig.

Äventyret verkar inte tagit så mycket på krafterna. Det här klippet i dragkamp med kompisen, som hämtade hem honom, är taget när vi kom hem från Hallstahammar.