Blogg


Ljusare tider idag och vi står inför ett nytt år

Idag inträffar vintersolståndet. Själv känner jag att det inte har varit så mörkt. Kanske beror det på att vi under en tid haft en del snö på backen här på landet. Vintersolståndet är ändå alltid en tid då vi vet att ljusare tider väntar.

Och då tänker jag också på det nya året. Hur blir 2018 bättre och ljusare? Det är lätt att grotta ner sig i allt som inte varit bra under 2017 och tänka att nästa år - det är då det ska hända!

Säkert har du redan funderat på planer inför 2018. Vi ligger så ofta steget före i våra tankar och tänker att sen...

Det är självklart bra att vi har förmågan att tänka och planera framåt. Tyvärr glömmer vi ofta att reflektera över allt som varit bra och ta med oss det in i planeringen i det nya.

 

Så inför 2018 - Ta en stund och reflektera över vad som varit bra under 2017.

  • Vad har du mått bra av? När mådde du som allra bäst? Hur kändes det då? Vad var det som gjorde att du mådde bra? Hur kan du få mer av det nästa år?
  • Vad är du nöjd med. Vad är det som gör att du är nöjd med just det? Vad gjorde du? Hur ser du till att få med detta till nästa år?

Gör ett litet bokslut för dig själv.

Genom det här sättet att tänka blir du medveten om vad du behöver fokusera på för att få med dig det du vill behålla inför nästa år. Du kommer också upptäcka vad du behöver förändra av det du inte vill ha med dig.

 

S_120_67_20170929-131817

Du avgör vart 2018 ska ta dig!

 

Det här är också ett bra sätta att tänka tillsammans på jobbet. Skriv en lång lista på allt ni gjort.

Mer inom mental träning >>


RÄTT INSTÄLLNING

Hur går dina tankar när du misslyckas med en uppgift? Hur går ditt inre samtal?

Vi är per automatik mer uppmärksamma på det negativa istället för det som vi klarat. Älta, älta, älta....Det är den där 40 000 år gamla hjärnan som spökar igen - som vanligt en överlevnadsfråga - det gällde då, men inte nu. Det fattar inte hjärnan som bara vill skydda dig.

En person som Sara Sjöström måste vara oerhört mentalt stark för att klara pressen både från omgivningen och från sig själv. Utan klara tydliga mål hade hon inte varit där hon är idag.

Att hon skulle missa finalen på 50 meter fjäril det fanns liksom inte på kartan. Men nu missade hon finalen. Hur hanterar hon det?

 

S_120_57_capture

Självklart säger hon att hon är besviken. Men i nästa andetag säger hon "Det var bra att jag lärde mig det här, Jag har ju missat finaler förr, men nu borde jag inte göra det. Jag var ju såklart besviken och arg efter loppet. Det får man vara."


Sara klarar inte nästa tävling bättre genom att gräva ner sig i att hon inte kom till final. Hon testade var gränsen gick och ställde upp i fler individuella starter än någonsin.

Många av oss är alldeles för rädda att misslyckas och undviker därför att ta risker. Det finns flera studier kring hur vi undviker att ta risker för vi är så rädda att det ska gå åt skogen.

Bli lite mer som Sara

  • för att utvecklas, våga testa var dina gränser går
  • när det inte håller hela vägen - lär dig av misstaget och bestäm dig för på vad du ska göra annorlunda nästa gång
  • släpp det, ältande av misstag försämrar dina framtida prestationer. Tllltron till dig själv minskar och då ökar sannolikheten att du ska göra misstag nästa gång också.
  • sätt det som hände i ett större sammanhang -  "världen gick inte under"
  • och glöm inte att gå igenom allt det som fungerade bra

Det handlar alltså inte om att låtsas som att du inte har "foten i kläm" och bara tänka positivt i alla lägen. Tummarna upp och tjoho! Men det är bara du som kan bestämma vilket förhållningssätt du ska ha till det som hände och vad du gör med det.

Mer inom mental träning >>


SE DET FRÅN EN ANNAN SIDA

S_56_100_best-day-ever

Mer inom mental träning >>


GÅR SIN EGEN VÄG

Rektor Thomas Palmqvist tar ledarskapet i skolan till en ny nivå då han from höstterminen infört raska promenader på schemat för barnen i mellanstadiet. Det är ingen "söndagspromenad" vi snackar om utan raskt tempo utan prat, upp med pulsen ca 15-20 minuter varje dag.

Resultatet då? Lugnare i klassrummet, större fokus och förmåga att koncentrera sig och bättre flås. Hoppas jag får läsa om hur det går med studieresultaten. Eleverna ger tummen upp, även om de tyckte det var lite tufft i början.

Jag älskar människor som vågar gå utanför ramarna – eller som i det här fallet utanför klassrummet.

S_120_67_den-har-dagen-handlar-lektione

På schemat idag står dessutom GRIT (fast de inte kallar det så) – barnen diskuterar vad kämparanda är (bild från Corren)

Jag blir så glad när jag läser barnens kloka svar;

"självkänsla, kamratskap, positivt tänkande, uthållighet, ärlighet, envishet, om att peppa sig själv och sina kompisar"

Det är de här barnen som är vår framtid. Tänk när de växer upp och tar med sig den värdegrunden ut i arbetslivet, när några av dem så småningom blir ledare, kanske någon blir rektor i en skola. Då är det bra att ha goda förebilder som deras nuvarande rektor med i bagaget.

Det som gäller för barns hjärnor gäller också för oss vuxna. Blir du den chef som lägger in 20 minuters powerwalk dagligen för dina medarbetare för att höja välmående, koncentration, minska stress osv? Eller ni kanske inte hinner i just er verksamhet utan kör på tills det blir soppatorsk.


Artikeln finns i Corren 2017-11-29 "Elever lugnare av raska promenader"


Läs mer om GRIT här

Mer inom mental träning >>


EN MILSTOLPE

S_70_99_20171201-161508-002

Mer inom mental träning >>


KOSTNADEN NÄR PRESSEN BLIR FÖR HÖG

"Mannen som övervakade säkerheten där hade jobbat hundra dagar i sträck. Arbetsstyrkan hade dragits ner eftersom ny teknologi skulle göra en del av jobbet. Mannen åt sin lunch vid kontrollbordet när larmet gick, men han var helt paralyserad och visste inte vad han skulle göra. Olyckan som följde ledde till att 15 personer dog och mannen fick sparken."

Texten är hämtat ur en artikel från Kvalitetsmagasinet. Läs den här

Vad får det för konsekvenser när människor

  • premieras för att de kommer först och går sist
  • drar på sig berg av övertidstimmar
  • aldrig släpper tankarna på jobbet
  • aldrig tar sig tid att fika med kollegorna
  • inte ber om hjälp
  • försöker jonglera utan att tappa någon boll

Det håller inte i längden, det fattar ju vilken barnunge som helst. Jag tror att alla egentligen vet det idag. Hur kommer det sig då att vi fortätter på samma sätt. Jag ser det i företag efter företag. Jag ser det i möten med enskilda individer som mår rent ut sagt skit.

Det finns verktyg som fungerar på det individuella planet, när du känner att det inte håller längre och det finns verktyg som bygger starka team som fungerar. Hållbarhet hos medarbetare och företag börjar med att var och en tar ansvar för sig själv.

S_120_67_20170617-150306

Tar du ansvar för att du själv mår bra eller förväntar du dig att någon kastar ut en livboj när du är på väg att sjunka?

Sedan möter jag också människor som verkligen försöker ta ansvar men inte ges förutsättningarna. Det är en annan femma. De mår minst lika dåligt. Att ta ansvar fullt ut då kan vara samma sak som att lämna.

Mer inom coaching >>


LEDARSKAP UNDER PRESS - HISTORIEN OM EN JULGRAN

 

Jag forsätter skriva artiklar åt Företagande.se. Är det något särskilt ämne inom ledarskap du vill att jag tar upp?

Mer inom chefsstöd >>


CHEFENS VIKTIGASTE VERKTYG

Mer inom chefsstöd >>


SLOW

Stoppa världen, jag vill hoppa av. Det snurrar för fort för många människor idag, hur är det för din del? Hinner du känna vad maten smakar, ge en kram till den du älskar, klappa katten eller fika med kollegorna?

Någonstans slår pendeln i sitt ytterläge och vänder då åt andra hållet  Då kommer influenser som verkar åt andra hållet. Slow kommer på bred front. Kolla bara här...

 

S_32_100_slow

 

Det häftiga är att det går just Slow, det är en långsam förändring. Vi börjar bli mer och mer medvetna om att det är ett sätt att leva som främjar både relationer och hälsa. Och, nej vi blir inte lata och mindre effektiva, tvärtom. Helt plötsligt får vi möjlighet till återhämtning vilket främjar våra kognitiva förmågor såsom; kreativitet, logiskt tänkande och analytisk förmåga.

 

S_120_43_dsc-0045-2

 

Nu läser jag också om Slow-work i tidningen Kollega.

Har du tänkt på att när du är uppe i varv är du mer lättirriterad, du har lättare till gråten och du orkar inte med andra människor. Me den känslan blir det svårt väldigt svårt om inte tom omöjligt att samarbeta på jobbet. Med mindre stress har vi tid att lyssna på varandra, vi tar oss tid att försöka förstå vad den andra säjer och du blir mer öppen för andra signaler hos den du pratar med och kan sätta dig in i den personens situation.

Daniel Kahneman skrev för ett antal år sedan i sin bok "Tänka snabbt och tänka långsamt" om det automatiserade tänkandet som styr mycket av våra beslut. Med eftertanke har vi möjlighet att fatta beslut som också bygger på logik.

Och ingen har väl missat att hjärnan "krymper" när vi stressar under lång tid, förmåga att lära och minne försämras. Bara att hitta nycklarna till bilen på morgonen när du försovit dig kan vara en tankeväckare. I förlängningen ökar det risken för utveckling av sjukdomar som tex Alzeimer. Det om något borde vara en anledning att fundera på hur du kan bli en slow-worker.

Mer inom mental träning >>


PRESTERA & LEVERERA

Det jagar oss ständigt, krav, krav, krav...eller jagar vi oss själva?

Tyvärr ser jag fler och fler som inte tycker att de lever upp till det, de tror, förväntas av dem. De har tappat kärleken och värmen till sig själva. De känner skuld, skam och har ständigt dåligt samvete. För vad, för vem?

Jag möter det ofta i de sammanhang när jag coachar människor. Det inre samtalet ed har med sig själva, det begränsar, de vågar inte lite på sig själva.

En del blir stressade för de tycker att deras uppgifter är för utmanande.

"Vad har din chef sagt?"
frågar jag

"Ja, hen har jag bara fått positiv feeedback från"
Lita på det!

Alla andra verkar vara smartare, klarar att lösa problem snabbare, det måste vara perfekt innan jag lämnar det ifrån mig...det finns liksom inget slut på beskrivningarna av hur dålig man är.

Någon beskriver att jobbet har blir väldigt tråkigt. Vågar inte pröva något annat av rädsla att inte duga.

"Jag är inte så bra, tänk om jag inte klarar det!"


Att vara bra, duktig, leverera och prestera i andras ögon är så viktigt så det går helt överstyr och människor mår dåligt, tappar tilltron till sig själva.

"Jag är nog fel person på fel plats"


Jag upplever att fler och fler förminskar sig själva, uttrycker att de inte når ända fram, måste ha full kontroll och alltid känner sig jagade av att de inte tycker att deras prestation är tillräckligt bra.

Det är aldrig, aldrig fel på på människor, ibland är någon på fel plats men det går att ändra på. Det är både ok och nödvändigt att tycka om sig själv för den man är. Du får vara nöjd! Punkt!

S_120_80_dsc-0057

 

Mer inom coaching >>