BLOGG


Kvinnan mittemot mig gråter

Hon är blek i ansiktet och grå under ögonen. Det är inte första gången vi sitter tillsammans. De senaste veckorna har vi suttit ner vid några tillfällen och försökt hitta en lösning för att hon ska få avlastning i sitt arbete.

Vi ska nu göra en uppföljning kring hennes arbetssituation som hon signalerat är alldeles för tuff för tillfället. Hon berättar, jag lyssnar, kommer med olika infallsvinklar vad vi skulle kunna plocka bort, låta någon annan göra, tillfälligt lägga på is, arbeta hemifrån osv. Inget fastnar och jag ber henne komma med förslag – tystnad.

Helt plötsligt säger hon – "sen är det allt det där hemma också"
och ögonen svämmar över. Berätta för mig – ber jag. Jag ser hennes förtvivlan och maktlöshet. Det handlar om ett av hennes barn. "Det är det viktigaste för mig" säjer hon.

Situationen kring barnet och den tid det tar har gjort att hon själv släppt sitt eget stora intresse som gett henne såväl andrum, återhämtning som fysisk aktivitet.

Vi pratar vidare och sen är det som lösningen bara finns där mitt framför oss. Hennes barn, som hon beskriver som väldigt kreativt/konstnärligt, har ett stort intresse för dans.

"Gör det tillsammans"
föreslår jag, dela med dig till barnet, säj att du vill röra på dig och gör ett dansprogram tillsammans hemma. Du får tid med barnet och behöver inte åka iväg för att träna, ni gör något kul tillsammans och får båda fysisk aktivitet. Du sover bättre, ökar din koncentration och får en hel massa annat gott på köpet.

"Ja – det skulle hen gilla" säjer hon och jag ser i hennes ögon att det här är fullt möjligt. Hon ler.

Nu ser hon också saker på jobbet som hon vill pröva – sätta sig i ett annat rum för att få arbetsro, styra bort en del av sina mail osv. Jag inser att allt inte är löst, men ett steg i rätt riktning är jag säker på att hon tagit.

 

S_120_80_dsc-0009

Ibland rinner livets bägare över. Att som chef se, lyssna och bekräfta detta är så viktigt. Och det finns alltid en lösning - det gäller bara att hitta rätt verktyg tillsammans med den du har mittemot dig.

 

 

Mer inom coaching >>


Who wants to live forever?

Turritopsis nutricula - en varelse att vara avundsjuk på om du vill leva för evigt. Det är en liten manet som har hittat ungdomens källa. När livet inte passar eller den tycker det är för mycket motströms bildar den om sig till en liten klump och gör om sina celler till sperma eller ägg.

S_102_100_turritopsis-nutricula-3

Googla den - fascinerande!

 

Om du nu inte vill bli en liten klump och börja från början så kan du istället tänka att "only dead fish go with the flow", ta i lite extra och att du själv bestämmer hur ditt liv ska se ut.

 

S_120_90_hqdefault

Who wants to live forever?

 

 

Mer inom mental träning >>


Body and brain

Mer inom mental träning >>


Ansvarig eller offer?

Allt går inte alltid enligt plan. Och du känner säkert "en sån där" som alltid skyller på nån annan och jakten på en syndabock drar igång.


Det märkliga är att det finns de som aldrig ser sig själva i spegeln utan det är alltid "nån annan" som ska göra världen till en bättre plats. Jag kallar det offermentalitet , vilket är väldigt sorgligt. Om du släpper ansvaret tappar du också styrningen i ditt eget liv.


Två misstag som "en sån där" begår
1. "En sån där" inser inte att hen är en del av problemet. Vi är alla en del i en helhet vare sig vi gillar det eller inte och då är vi på ena eller andra sättet en del av problemet. Antigen har vi gjort något eller också har vi låtit bli att göra något som borde gjorts.
2. "En sån där" fokuserar på att leta en syndabock att peka på istället för att lägga energin på att lösa problemet.

S_120_70_3429326


Dina tankar, känslor och handlingar har du själv kontroll över helt och hållet. Så – ta alltid ansvar för att skapa en positiv förändring.

Mer inom mental träning >>


Gapskratt, tårar och blodvite...

Resultatet av gårdagen tillsammans med teamet Verksamhetsnära stöd på Tranportstyrelsen.

 

S_120_67_20161110-160546

Jädrar vilket kul interimsuppdrag jag har.

 

S_120_67_20161110-101431

Jag är priviligerad att få jobba med dessa härliga människor.

Mer inom interimsuppdrag >>


A message for all of humanity


Var rädd om de hängivna

Mer inom ledarskap >>


Chefer är också människor

Dåligt ledarskap hör jag idag väldigt ofta som en förklaring till stressade medarbetare, taskig arbetsmiljö och usla resultat. Det är bara det att chefer också är helt vanliga människor som vill gå till arbetet och göra ett strålande jobb.

Enligt mig är rollen som mellanchef den absolut tuffaste chefsrollen. Tryck och krav från alla håll, ofta många underställda, en mailkorg som svämmar över, system som ska tillfredsställas plus att det ska rapporteras i alla leder i organisationen.

Mellanchefen ska inte alltför sällan vara en kombination av; ekonom, personalvetare, fastighetskunnig, arbetsmiljöexpert, förhandlare, coach mm mm och gärna också tankeläsare. "Det borde ju chefen fatta/se/begripa". Jag har faktiskt inte träffat någon som läser tankar – har du? Vad gäller förmågan att läsa tankar är chefer helt vanliga människor i det avseendet också. Så nästa gång - säg det!

Det häftiga är att det finns en hel del fantastiska chefer som lyckas hantera den här rollen, de är uppskattade ledare och de visslar när de går till jobbet.

Hur är det ens möjligt? Ingen vetenskaplig teori bakom det här alls utan helt enkelt vad jag har sett genom mina år i arbetslivet. Bara att tänka på vilka chefer jag själv haft, som kommit att vara goda förebilder, ger de två, för mig, tydligaste faktorerna för att de lyckas i sitt ledarskap.
1. Alla behöver bli sedda/bekräftade och chefen "belönar" genom att uppmärksamma beteende och handlingar som leder i rätt riktning.
2. Alla har ett behov av att känna kontroll dvs att de kan påverka sin egen arbetssituation. Medarbetaren ser sin del i helheten och sätter sina egna mål utifrån sin egen roll och "Vad kan jag bidra med?"

 

S_120_31_20150519-142855-2

Vad är det de chefer som är framgångsrika gör? De "förhåller" sig till, de många gånger skittuffa, förutsättningarna. De tar kontroll över sin egen situation och blir de inte sedda av sin egen chef så ser de till att de blir det av sina egna medarbetare och får sin "belöning" därifrån. Dvs de blir sedda och tar kontroll och då blir det bra för de är helt vanliga människor!

Sluta skäll på cheferna! Var rädd om de chefer i din organisation som lyckas ge medarbetarna det det behöver mest. Och chefer som inte fixar det – vad behöver de för att lyckas? De behöver bli sedda och uppleva att de har kontroll. Skitenkelt!

Och är du i din tur chef för en chef tänk då att Chefer är också helt vanliga människor!

Mer inom chefsstöd >>


Jag är en hjältinna

Strax utanför Skänninge ser jag ganska långt fram på vägen att något har hänt. Flera bilar står med varningsblinkers på vid vägkanten. Jag slår på mina egna blinkers för att varna bakomvarande när jag saktar in. Min första tanke är att passera då jag ser att de är flera personer.

Jag ser snart vad som hänt - ett skadat rådjur ligger mitt på vägen och försöker resa sig utan att lyckas. Något får mig att stanna. Kvinnorna vid vägkanten ger mig en "känsla" av att behöva hjälp. Jag svänger in till kanten frågar hur det går - och väntar väl egentligen inte på att få svar. Jag kollar så inga bilar är på väg, tar på mig handskarna och drar det skadade och panikslagna rådjuret åt sidan. En kille i lastbil stannar och ställer sin bil så den tvingar andra att sakta ner - Bra tänkt!

Kvinnorna är självklart uppskakade. Att köra på och skada ett djur är fruktansvärt. Det enda jag har i mitt huvud är att djuret, som trots allt har en del kraft kvar, inte får sticka iväg och att jag måste döda det. Det var alltför svårt skadat för att klara sig. Utan att gå in på närmare detaljer så dödade jag det.

 

S_119_100_radjur-i-sno-4-ps

Händelsen fick mig efteråt att  reflektera över mitt eget handlande. Och....eftersom jag är sjukt intresserad av människors handlingar och beteenden söker jag givetvis förklaringar i forskningen.

James Andreoni myntade begreppet "warm glow", den positiva känslomässiga upplevelse som du får av att veta att du gjort något gott.

Vad händer i din hjärna när du hjälper någon? Att vara medmänniska drar igång olika lyckosubstanser i din kropp. Dopamin och endorfiner som ger människor en euforisk känsla, och oxytocin som är kan kopplas till inre lugn. Den bakre, övre delen av hjärnbarken i tinningloben aktiveras i hög grad när människors altruism/medmänsklighet ökar. Den här delen av hjärnan fokuserar på att uppfatta andras avsikter och handlingar, vilket ursprungligen var ett sätt för våra förfäder, grottmänniskorna, att reagera på hot.

Det fina är att det inte tar slut med dig. Förutom att du går omkring och mår bra så skapar en god handling en våg som går vidare till andra personer. Gör du en god gärning för någon får du också goda gärningar tillbaka av den personen, enligt Stefan Einhorn. Även en tredje person kan påverkas i positiv riktning, goda handlingar tenderar att sprida sig. Jag kan varmt rekommendera Stefan Einhorns bok "Konsten att vara snäll".

För att bevisa att godhet sprider sig som vågor. Idag fick jag ett tackkort i min brevlåda med ett presentkort.

S_120_67_20161014-063912

Ska köpa en blomma till någon jag tycker om.

Sen vill vi enligt forkningen gärna att andra ska veta att vi gjort något gott - så det är väl den enkla förklaringen till att jag skriver det här ;-)

Känner mig som en riktig hjältinna!

Mer inom inspirationsföreläsning >>


MEA - det händer grejer

Fantastiskt stimulerande gäng att arbeta tillsammans med i programmet Motivation-Effektivitet-Arbetsglädje (MEA)

Igår träffades vi för fjärde gången och deltagarna berättar om den resa de börjat. Nån har inte lyckats "tända lyset" i sitt mentala rum, någon reflekterar över att vara tacksam, att hitta sina drivkrafter, att ha kontroll. Vad är viktigt i livet; relationer, hälsa och att göra något meningsfullt.

S_120_67_20161011-114632

Mellan varje tillfälle får de en ljudfil att lyssna på ett antal gånger plus att de gör vardagsövningar där de blir medvetna om vad som faktiskt händer runt dem. Till denna gång skulle de indentifiera tillfällen då de mådde så där underbart bra "Wellness" och när de kände att de verkligen hade lyckats med något "PeakPerformance". Helt plötsligt blir det där som vi tar för givet i vardagen något som vi blir medvetna om. Det viktiga i livet som vi är tacksamma för!

Och jag är tacksam att jag får vara med på deras resa. Utvecklande och inspirerande!

Mer inom mental träning >>